Rooibos

Rooibos är en växt som enbart växer i Sydafrika. Växten har i flera hundra år används till medicinaldrycker men är idag mest känd som grunden i rött te (rooiboste). Det används även i marinader och som krydda. Den röda färgen uppstår genom fermentering. Rooibos te finns även i gröna varianter vilket betyder att teet inte har fermenterats.

Är roobios nyttigt?

Rooibos innehåller en rad mineraler och antioxidanter. Dessutom är det fritt från tein (koffein). Det har även använts som medicinaldryck under flera hundra år i Sydafrika. I dessa fall menar man att roobios är bra mot sömnsvårigheter, astma, kolik m.m.
Efter att Annique Theron (se mer om henne under rubriken ”Historia”) upptäckte att hennes barn fick mindre problem med kolik och kunde sova bättre efter att ha druckit roobios skrev hon boken ”Allergies: An Amazing Discovery” där hon skrev om hennes positiva upplevelser av rooibos.
Det finns däremot för få vetenskapliga studier som visar på dess positiva effekter för att denna slutsats ska kunna dras. Att teet innehåller både mineraler och antioxidanter är däremot tydligt klarlagt.

Brygga rooiboste

Egentligen skiljer det sig inget mellan att brygga svart te mot att brygga rooiboste. Koka upp vatten och häll det i en kopp med te. Låt sedan teet dra så länge som du önskar. En skillnad är däremot att du kan låta rooiboste dra betydligt längre än svart te. Detta eftersom detta te innehåller mindre polyfenoler vilka är orsaken till att te som drar länge kan upplevas beskt. En rekommendation är att rooiboste får dra 5-10 minuter beroende på önskemål av styrka.
Smaken är mjuk, fruktig och kryddig. Vill man ha en lite sötare smak kan honung, agavesirap eller lite socker tillsättas.

Vad används rooibos till?

När Khoisanfolket använde rooibos var det bland annat som medicinaldryck. Rooibos har därmed i flera hundra år ansetts vara nyttigare än svart te samtidigt som det ibland ansetts motverka allergier, astma, eksem, sömnlöshet m.m. Orsaken till det är att rooibos bland annat innehåller magnesium, kalcium, flour och zink. Det ska tydligt påpekas att vetenskapliga forskningar som visar positiva egenskaper hos roobios inte finns.
Idag är det däremot vanligast att roobios används som bas i rött te. I Sydafrika används det däremot även som krydda i vissa maträtter.

Skillnader mellan rooiboste och svart te

  • Roobios är fritt från koffein
  • I motsats till många andra teer så innehåller inte rooiboste något koffein. De som är känsliga mot koffein kan därmed dricka detta te sent på kvällen utan att oroa sig för att inte kunna somna. Samtidigt finns åsikter om att rooiboste skulle vara bra mot sömnsvårigheter vilket i så fall skulle innebära ytterligare fördelar att dricka det sent på kvällen.

  • Rooibos blir inte beskt
  • En sak som skiljer rooiboste mot svart te är att dessa teer kan dra betydligt längre. Teet kan vara i det varma vattnet i 6 – 8 minuter utan att teet får den beska smaken som sker om svart te får dra så länge. Detta beror på att rooibos inte avger de ämnen som skapar den beska smaken på te.

  • Olika buskar
  • De allra flesta teer tillverkas av blad från tebusken. Rooiboste tillverkas däremot av rooibosbusken.

  • Svart te kan försämra upptag av järn samt vara vätskedrivande
  • Svart te har några negativa effekter som inte hittas hos rooiboste. Om du exempelvis dricker svart te direkt efter att du ätit mat kan detta innebära att kroppen har svårare att ta till sig det järn som finns i dessa livsmedel. För det andra är svart te mer vätskedrivande än andra tesorter.

Dess historia – Från Sydafrika till Europa

Rooibos går även under namnet Järneksbuske och växer på ett mycket begränsat område i Sydafrika. Ungefär 25 mil nordväst om huvudstaden, Kapstaden, ligger Västra Kapprovinsen där buskarna hittas. Klimaten här liknar medelhavsklimat med torra somrar samt vinterregn. Buskarna blir ungefär 1,5 meter höga och växer i sandig jord.
När naturforskaren Carl Peter Thunberg besökte Sydafrika på 1770-talet ”upptäckte” han växten och tog därmed med sig kunskap om den hem till Europa. Redan då användes rooibos av folkgrupperna San och Khoikhoi (vilka brukar benämnas som Khoisanfolket). Redan i slutet av 1700-talet gick det alltså även att köpa rooiboste i Europa. Det var däremot i mycket liten skala.
Det vetenskapliga namnet på busken gavs av en holländsk botanist vid namn Burman Filius. Däremot valde han att placera busken inom släktet Psoralea vilket senare upptäcktes vara felaktigt. Korrigeringen genomfördes av Rolf Dahlgren (svensk botanist) vilket gör att latinska namnet på Rooibos idag är Aspalathus linearis. Sedan dess är roobios placerad inom ärtväxtfamiljer.
Även om rooibos använts under längre tid var det på 30-talet som de större odlingarna av buskarna växte fram. Efterfrågan var stor och detta inte minst under andra världskriget då det var extra svårt att få tag på Ceylonte från Asien. När kriget var slut minskade däremot efterfrågan kraftigt. Det fick däremot ett stort uppsving igen under 1960-talet då Annique Theron skrev en bok om de positiva egenskaperna som teet hade på hennes barns kollikproblem.

Tvist om märkesskydd på amerikanska marknaden

År 1994 varumärkesskyddades ordet Rooibos av Annique Theron. För många kom det helt oväntat och under en period var alla företag som ville använda ordet rooibos tvungen att betala en viss royalty till Therons företag. Eftersom det var ett kontroversiellt beslut ledde det till ett flertal juridiska tvister. Idag har patentet upplösts och ordet kan användas fritt.

Damernas detektivbyrå ger oväntad reklam

Det är sällan som en dryck får speciellt stor uppmärksamhet i en film eller TV-serie. Men ett undantag är detektivserien ”Damernas detektivbyrå”. Seriens huvudperson, Mma Ramotswe, löser kluriga fall och sitter gärna på kontoret och dricker rooiboste. En av böckerna har även titeln ”Tedags för normalt byggda damer”.
Serien sändes mellan 2008 och 2009. Även om det gick att köpa rooiboste i Sverige innan dess så var det för många första gången man hörde talas om, och intresserade sig för tesorten. Teet blev i början synonymt med serien. Ett te som förknippades med den livssyn som detektiven hade på livet.

Det är som Lotta Olsson på Dagens Nyheter sammanfattar det i en av hennes recensioner av böckerna.
”Ty kan man inte nöjda sig med en kopp rooiboste på verandan så har man inte fattat vad livet går ut på”

Vanliga frågor om rooiboste

Vad skiljer sig mellan röd och grön rooibos?

När rooibos jäser skapas den karaktäriserade röda färgen. Jäsningen innebär även att smaken förstärks. Om rooibos används utan jäsning kommer inte den röda färgen uppstå och det kommer inte heller att bli lika kraftig smak. Det som skiljer mellan röd och grön roobios är därmed om jäsningsprocess har skett eller inte.

Är rött te och rooiboste samma sak?

Ja, många säger ”rött te” eftersom teet är rött. Men den korrekta benämningen är rooiboste (förutsatt att det är rooibos som är orsaken till färgen på teet).

Är rooiboste nyttigare än svart te?

Svart te har mer antioxidanter än rooiboste vilket är positivt för hälsan. Samtidigt kan svart te minska kroppens möjlighet att uppta järn. Svart te är även mer vätskedrivande.

Vad används rooibos till mer än bara te?

Rooibos kan används som krydda i exempelvis marinader. Det finns även schampo samt balsam där rooibos finns som tillsats.